Languedoc – vilken final! Så här: Det finns stranddagar. Och så finns det stranddagar. Vår sista dag i Languedoc tillbringade vi på L'Hospitalet Beach Club i Narbonne-Plage – Gérard Bertrands egen beach club där Medelhavet möter vin, gastronomi och sydfransk livsnjutning på allra bästa sätt. Vi snackar avslappnad lyx. Solstolarna står med utsikt över det glittrande havet, restaurangen serverar medelhavsinspirerade rätter med lokala råvaror (jag satsade på en hummerpasta, omg!) och vinlistan är, föga förvånande, Bertrands egen kärleksförklaring till Languedoc. Havet? Alldeles, alldeles perfekt. Ni vet den där temperaturen när man först får en liten rysning – och sedan aldrig vill gå upp igen? Vi varvade svalkande dopp med iskalla glas vin i solstolarna och lät timmarna passera i ett tempo som bara södra Frankrike verkar kunna erbjuda. Jag har alltid varit övertygad om att jag inte är en strandmänniska. Jag behöver saker att göra. Se något. Uppleva något. Efter en timme brukar rastlösheten smyga sig på. Men här hade jag utan större protest kunnat parkera mig för resten av sommaren. Som en strandad säl med ett glas vin i ena handen och ett korsord i den andra. Apropå vin – om ni vill kopiera en bit av den här dagen hem till Sverige måste jag tipsa om Gérard Bertrand La Grande Bleue 2025 (nr 75918, 145 kr i Systembolagets beställningssortiment). Ett piggt, friskt och somrigt vitt vin med toner av citrus, vita persikor och medelhavsörter som känns gjort för skaldjur, grillad fisk eller bara ett glas vid vattnet. Sista kvällen fick vi sedan avsluta på allra bästa tänkbara sätt – hemma hos värdinnornas värdinna Maria Torén, som många känner som @sommelier_maria på Instagram. Maria har hus i den lilla byn Abeilhan och kan Languedoc utan och innan. Till middagen serverades dessa vita, smakrika blends – riktigt kul att få prova sida vid sida. Cigalus blanc kan du beställa på Systembolaget!Hon arrangerar uppskattade vin- och matresor hit och delar generöst med sig av regionens alla guldkorn, små familjekrogar, myllrande marknader och vingårdar som sällan hittar in i de vanliga guideböckerna. Är du det minsta nyfiken på södra Frankrike är hennes konto ett måste att följa! Maria hade dukat så fint i sin franska trädgård med bestick som fyndats på en antikmarknad.När jag summerar de här dagarna är det egentligen inte bara de fantastiska vinerna jag tar med mig hem. Det är människorna. Samtalen. Middagarna som blev längre än planerat. Den salta doften från Medelhavet. Biodynamiska vingårdar, mulor mellan vinrankorna, jazzfestival under stjärnhimlen och känslan av att Languedoc fortfarande har så mycket kvar att upptäcka. Jag misstänker att det här inte var ett farväl utan snarare början på en riktigt fin kärlekshistoria. Au revoir, Languedoc. Vi ses snart igen!
